Ett funktionellt och utbyggbart badhus
Vår inriktning
Åstorpspartiet vill bygga ett mindre, funktionellt och utbyggbart badhus i Åstorps kommun. Anläggningen ska i första hand tillgodose behovet av:
- simundervisning och ökad simkunnighet
- motion och förebyggande folkhälsoarbete
- rehabilitering och träning
- föreningsverksamhet
- bad och aktiviteter för barn och familjer
Vi föreslår inte ett kostsamt äventyrsbad. Vårt huvudalternativ är en funktionell simhall med en 25-metersbassäng och en mindre undervisningsbassäng.
Badhuset ska planeras så att det kan byggas ut om kommunens befolkning, ekonomi och efterfrågan motiverar det. Mark, tekniska system och byggnadens placering ska därför förberedas för framtida utveckling.

Preliminär investeringskostnad
Som ett första arbetsvärde utgår vi från Folkhälsobadets prisexempel för en så kallad ”Mellan simhall”. Referenspriset uppgår 2026 till 85,9 miljoner kronor.
För att ta höjd för projektering, lokala markförhållanden, anslutningar, parkering, utemiljö, myndighetskrav och andra kringkostnader räknar vi preliminärt med ett påslag på 25 procent.
| Preliminär investeringskalkyl | Belopp |
|---|---|
| Referenspris för simhallen | 85,9 mnkr |
| Preliminärt påslag, cirka 25 procent | 21,5 mnkr |
| Preliminär investeringsram | 107,4 mnkr |
Beloppet är inte en färdig kostnadskalkyl eller offert. Innan kommunen fattar beslut om att bygga ska en platsprövning, markundersökning, projektering och fullständig investerings- och driftkalkyl genomföras.
Hur investeringen kan finansieras
Vår grundprincip är att kommunala mark- och fastighetsförsäljningar ska användas till investeringar och till att minska behovet av upplåning. Försäljningsintäkter ska inte användas för att täcka löpande driftkostnader.
Vi vill därför inventera och värdera:
- exploateringsbar mark på Björnekulla Ås
- andra kommunala fastigheter som inte behövs för kärnverksamheten
- fastigheter som kommunen har köpt efter fastighetsinventeringen 2022
- möjligheten att sälja utvalda delar av allmännyttans bestånd
- slopat kommunalt partistöd
- kommunens ordinarie möjlighet till självfinansiering inom investeringsbudgeten
Vi räknar inte med att fastigheten för det planerade kommunhuset eller de parkeringsytor som hör till projektet kan säljas. Dessa ytor ska därför inte ingå i badhusets finansieringsplan.
Det är också viktigt att redovisa försäljningarnas verkliga nettovärde. Bokförda värden, fastighetsbildning, infrastruktur, exploateringskostnader och försäljningskostnader måste räknas bort innan det går att avgöra hur mycket pengar som faktiskt kan användas till badhuset.
Målet är att mark- och fastighetsförsäljningar ska finansiera en betydande del av investeringen och minska kommunens lånebehov. Om ett återstående lånebehov finns ska detta redovisas öppet innan ett slutligt byggbeslut fattas.
Badhusets årliga ekonomi, drift, personal, underhåll med mera
Badhusets preliminära årliga bruttokostnad beräknas till mellan 16,1 och 17,2 miljoner kronor. I beloppet ingår bland annat ränta, avskrivningar, personal, energi, vatten, kemikalier, städning, verksamhetsdrift och planerat underhåll.
I den första kalkylen räknar vi försiktigt med 30 000 besök per år och en genomsnittlig faktisk entréintäkt på 50 kronor per besök.
| Preliminär årlig kalkyl | Belopp |
|---|---|
| Beräknad bruttokostnad | 16,1 till 17,2 mnkr |
| Försiktigt beräknade entréintäkter | 1,5 mnkr |
| Beräknad nettokostnad | 14,6 till 15,7 mnkr |
Så långt det är möjligt ska badhuset bidra till att finansiera sin egen verksamhet. Utöver entréavgifter kan intäkter komma från simskola, föreningsverksamhet, rehabilitering, arrangemang och uthyrning till föreningar och privata aktörer.
Dessa ytterligare intäkter är inte inräknade i grundkalkylen. De ska utredas i den fördjupade driftkalkylen och kan minska badhusets faktiska nettokostnad.
Samhällsekonomiska värden
Ett badhus kan inte bedömas enbart utifrån om verksamheten ger ett ekonomiskt överskott. Åstorpspartiet betraktar tillgången till simhall som en del av kommunens kärnverksamhet och samhällsinfrastruktur.
Åstorps kommun behöver redan i dag transportera barn till badhus i andra kommuner för simundervisning. Det kostar pengar, tar tid från undervisningen och kan påverka både undervisningens omfattning och kvalitet.
Ett eget badhus kan därför minska befintliga kostnader och göra att skolans resurser används mer effektivt. Dessa effekter ska kartläggas, men räknas inte som säkra besparingar förrän de har verifierats.
De samhällsekonomiska vinsterna finns också i ökad simkunnighet, räddade liv, bättre folkhälsa, förebyggande arbete, större trygghet och en attraktivare kommun. Målet är att badhuset ska drivas effektivt, få så stora egna intäkter som rimligt och samtidigt skapa största möjliga samhällsnytta.
Hur den återstående driften ska finansieras
Den del av badhusets kostnad som inte täcks av egna intäkter ska finansieras genom varaktiga omprioriteringar i kommunens löpande budget.
Åstorpspartiet har redan identifierat chefs-, strateg- och administrationstjänster med en beräknad helårskostnad på cirka 19,4 miljoner kronor. Detta visar att det finns ett betydande omprioriteringsutrymme, men vår finansiering bygger inte på att exakt samtliga dessa tjänster måste tas bort.
Om en närmare prövning visar att vissa funktioner behöver behållas finns det andra kostnadsposter att granska. Översynen ska bland annat omfatta:
- organisation och chefsled
- konsulter, externa uppdrag och köpta tjänster
- avtal, inköp och upphandlingar
- lokaler, fastigheter och drift
- projekt som kan begränsas eller genomföras på annat sätt
- överlappande arbetsuppgifter och dubbelarbete
- vakanta tjänster och naturliga personalavgångar
- kommunalt partistöd och andra kostnader utanför kärnverksamheten
Ett exempel är kommunens tidigare planer på dubbelarbete vid utformning av gator, där liknande arbete riskerar att beställas eller genomföras flera gånger i olika skeden. Kommunen behöver samordna projekten bättre och undvika att betala flera gånger för samma eller liknande arbete.
Lärare, undersköterskor och andra medarbetare i den direkta kärnverksamheten ska inte finansiera badhuset. Fokus ska ligga på kostnader som kan minskas utan att servicen till invånarna försämras.
Vi räknar inte med några besparingar från ett stoppat kommunhus eller en omprövad gångbro i badhusets grundkalkyl. Vi anser att dessa projekt bör omprövas, men de ska behandlas som separata prioriteringsfrågor. Lyckas vi stopp på dessa projekt ger det dock bra ekonomiskt grund till att omprioritera dessa pengar från nytt kommunhuset och en gångbro över stationsområdet till ett badhus – det handlar om prioriteringar.
Innan badhuset tas i full drift ska kommunen ha beslutat om ett konkret och långsiktigt hållbart åtgärdspaket. Det ska tydligt framgå vilka kostnader som minskar, vilka intäkter badhuset förväntas få och hur den återstående nettokostnaden ska finansieras. I detta arbetat är det givetvis av yttersta vikt att medborgarna får komma till tals.
