De tre kartorna visar möjliga intäkter från marken på Björnekulla Ås utifrån tre olika antaganden om hur byggrätterna kan utnyttjas. Sammantaget visar analyserna ett spann från cirka 72 miljoner kronor i ett försiktigt scenario, upp till cirka 158 miljoner kronor i ett mer utökat scenario. Ett sannolikt mellanläge, baserat på ett medelantagande, uppgår till cirka 115 miljoner kronor.
Beräkningarna baseras på byggrätter uttryckta som BTA (bruttoarea, den sammanlagda byggnadsytan som får uppföras) och ett pris per BTA som baseras på uppgifter som kommunen själv, via sitt kommunala bolag, har lämnat om markprissättning i området. Syftet är inte att visa exakta utfall, utan att tydliggöra storleksordningar och ekonomiska konsekvenser av olika vägval.
Scenario 1 utgår från illustrationsplanen i planbeskrivningen och visar ett försiktigt antagande. Eftersom illustrationsplanen inte är juridiskt bindande används den här som ett räkneunderlag för att visa en lägsta rimlig intäktsnivå, cirka 72 miljoner kronor.
Scenario 2 utgår från detaljplanens möjligheter och illustrerar ett mer effektivt utnyttjande av byggrätterna inom planens ramar. Detta scenario visar den övre nivån i spannet för möjliga intäkter, cirka 158 miljoner kronor, givet framtida bygglov, tekniska lösningar och marknadens efterfrågan.
Scenario 3 bygger på ett medelvärde mellan Scenario 1 och 2 och visar ett sannolikt intervall för möjliga intäkter. Här uppgår den sammanlagda intäkten till cirka 115 miljoner kronor och fungerar som ett representativt räkneexempel mellan ett försiktigt och ett mer utökat genomförande.
Gemensamt för alla tre kartor är att de tydliggör hur mark som används för kommunhus, parkeringshus och tillfälliga parkeringsytor tränger undan möjliga försäljningsintäkter. Eftersom samtliga fastigheter i området i dag ägs av kommunala bolag innebär detta att uteblivna intäkter, räntekostnader och ekonomisk risk i praktiken bärs av skattebetalarna.
Kartorna visar därmed inte bara möjliga intäkter, utan också konsekvenserna av politiska prioriteringar. Hur mycket som faktiskt kan realiseras beror ytterst på val av markanvändning, graden av kommunalt byggande och om mark säljs på en öppen och konkurrensutsatt marknad.
